Jag tycker inte om SMS. Jag använder det inte alltför ofta heller, använder det mest bara när jag vill skicka ett litet kärleksmeddelande till Tina eller om jag står nedanför hennes jobb och väntar med bilen.
SMS har på något sätt blivit de facto standard för svenska folket när det gäller kommunikation. Alla SMS:ar! SMS är räddningen för den som inte har något att säga men vill kommunicera, finns väldigt få kommunikationsformer där du kan skicka något så litet som för många betyder så mycket. SMS har säkerligen distansierat oss alla medans vi håller oss tillgängliga, ett SMS om dagen håller vännen borta från telefonen. Cyniskt kanske, men vad har hänt med att PRATA med dem man vill kommunicera?
Anledningen till att jag inte gillar SMS så mycket längre är för att det används för ofta istället för att ringa. Folk använder det för att berätta något, men vill inte säga det direkt till personen känns det som. Folk använder det för att fråga vad man ska göra ikväll, att dom inte kan komma, att man borde hitta på nåt till helgen. Sådant jag föredrar att prata om, inte skicka SMS om. Jag tycker det är synd när SMS ersätter en trevlig telefonpratstund med någon, när någon väljer att berätta något via SMS istället för att bara ringa och säga det (vilket är skojigare och mycket billigare för övrigt.)
Vill ni mig nåt, så ring mig, mycket skojigare!
