Folk bryter upp sina förhållanden hela tiden verkar det som. Jag känner massor i min egen ålder som för inte alltför länge sedan brytit upp från ett långt förhållande.
Gör vi slut oftare nuförtiden? Är vi mer kräsna? Vad är det som går fel? En en gång så stark kärlek som bara försvinner och ersätts av önskan att inte vara med personen längre.
Jag är ju inte något helgon själv förståss, jag försöker ju inte påskina att jag minsann väntade på Den Ende och så är det med det. Men jag är ju 26 år gammal i år, förut kunde man ju dejta flera flickor, vara ihop, byrta upp och sånt. Det var mer oskyldigt då. Men när någon gör det nu så känns det som om dom är för gamla för det, dom ska ju vara i den åldern då man har funnit den man vill ha och ska stanna hos honom eller henne för resten av sitt liv eller nåt.
Så känner jag i alla fall. Jag och Tina har ett så underbart förhållande så jag blir så extra förvånad att folk som man trodde hade ett bra förhållande helt plötsligt slänger in hatten och säger adjöss till varandra. När jag säger att jag och Tina har ett bra förhållande så menar jag det också. Vi har verkligen det. Senast idag så tog vi en svängom i vardagsrummet medans vi lagade mat tillsammans.
Kanske det är det som är problemet med många, att dom slutar upp att göra saker som man förut gjorde på grund av intensiv nyförälskelse eller bara kärlek. Saker man gjorde bara för att få vara nära. Man ska aldrig sluta upp att vilja säger jag.
Alla förhållanden hamnar säkerligen i slentrian någon gång, men det är ju då man blir som mest prövad, att se till att en liten motgång minsann inte knäcker de känslor jag har för honom eller henne.
Sen har vi ju det magiska ordet kommunikation också. Många kommunicerar säkerligen väldigt dåligt, och det är lätt att småsaker som toalettlock och att anka bilen blir till stora gräl eller latent ondska. När sedan en diskussion uppkommmer så har den ena eller den andra samlat på sig ammunition över en lång tid som den släpper lös över den andra i form av "Och förresten, jag HATAR när du dricker direkt ur mjölkpaketet, och du kunde ju städa toaletten ibland och varför är det alltid jag som tar in posten?" när diskussionen egentligen handlade om att han eller hon har köpt för mycket kläder eller något.
Som tur är så anser jag att kommunikation är en av de viktigaste egenskaperna i ett förhållande, så även om jag och Tina ibland kanske har en liten dispyt så ser jag alltid till att den är löst innan vi lämnar varandra. Hellre arg i varandras närhet än irriterad på avstånd.
Jag älskar Tina!
