Det är fantastiskt att se en sån sak som biljettkön till Star Wars. Folk som kommer och ställer sig i kö timmar och dagar innan biljetterna släpps bara för att få fatt på en pappersbit för att se filmen på premiären. Men underbart är det.
Jag och min kompis Emil kom dit runt 22.00, och vi visste att vi var sena redan då. Det hade sagts innan att biljetterna skulle släppas 11.00 dagen efter i Stockholm, så det var det vi hade varit inställda på. Vi fick sen reda på att folk redan stod i kö och att biljetterna skulle släppas vid midnatt, närmare bestämt klockan 00.01.
I och med att vi kom dit så sent så var ju kön redan då enorm, vi uppskattade det till ruint tusen personer före oss, vilket i och för sig kan ha varit fel. Runt 23.00 så måste folket i början av kön börjat plocka ihop sina grejer (se: fällstolar, bord och portabla TV apparater) eftersom resten av kön plötsligt hoppade till och alla började röra sig framåt. Det enda som hände vbar att allt blev bara mer kompakt.
Det är otroligt hur folk kan skräpa ner dock, en otrolig röra med tidningar, colamuggar och annat skräp över hela torget.
Så sakteliga så närmar sig midnatt och när klockan på väggen slår "00.01" så rungar kön av applåder och rop, det var en kick, kändes skönt att stå där.
Men då blir det lite antiklimax, i ena sekunden så tänker man "Ja, nu jäklar är det biljettdags" och tio minuter senare inser man att dom tusen människorna före en omöjliggör biljettköp inom närmsta timmen, så det var bara att fortsätta vänta medans SF anställda lotsar in fem åt gången som får köpa biljetter.
Så småningom dräller det ut folk med nöjda leenden ur biografen och det går inte att missa glädjen över att fått biljetterna.
När klockan är drygt 01.00 så släpps jag och Emil in, knäna är som mjölk och fötterna värker som aldrig förr, men vi rusar ner för trappen och fram till biljettkassan, och otroligt nog så får vi biljetter till första premiärvisningen klockan 00.01 på Sergel, helt fantastiskt! När vi går därifrån känner jag mig yr, kanske på grund av drygt tre timmars köande, eller på grund av fyura stycken makalösa biljetter i min ficka.
Det enda jag har att invända mot kvällens eskapader är att jag tyckte att sammahållningen var dålig bland fansen, alla verkade hålla sig på sin kant, eller linje som det blir i en kö. Och ingen verkade vilja ta kontakt eller prata om filmerna. Men stämmningen var det inget fel på i alla fall.
Nu är det inte långt kvar till premiären!!