Jag älskar mitt jobb, jag sitter hela dagarna och leker, tycker jag. Det är helt underbart och jag är så glad. Men så finns det så mycket folk som dag ut och dag in går till ett jobb dom inte tycker om och räknar timmarna tills dom slutar, jag tycker så synd om dem.
Jag tycker att alla ska få hålla på med det dom vill göra, risken är ju att då skulle det inte finnas några som satt i kassan i Konsum eller McDonalds, men jag tycker i alla fall att det är en mänsklig rätt att få syssla med sånt man tycker om.
Sen är det ju en ekonomisk fråga, jag tycker själv att jag tjänar ganska bra med pengar, men sen alla som går och städar i badhus för en spottstyver och hatar det då? Så dom gillar inte sitt jobb och dom får knappt ngt betalt för det.
Men om man bara utbildar sig så får man ju jobbNej, vadå? Jag har inte utbildat mig till Web Designer, jag har visserligen gått på RMI Berghs, men jag anser ändå att jag har haft en enorm tur med mitt jobb. Och min gymnasieutbildning har jag inte haft mycket användning av (Jag är ju knappt allmänbildad).
Ej hört på arbetsförmedlingen:
- Hejsan, vad vill du jobba med då?
- Oj, ja... Jag har alltid undrat hur det är att ta hand om djuren på en cirkus.- Aha, har du någon djurskötarutbildning?
- Nja, jag har en hund?
- Aha, men det är ju alltid något, jag ska göra allt jag kan för att få in dig på en djurskötarkurs, sen ska jag ta kontakt med olika cirkusar och se vad dom kräver, ok?
- Oj, ja, det låter ju underbart.
Som ni förstår så hjälper ju inte arbetsförmedlingen till speciellt mycket heller för att folk ska få det jobb dom vill ha, utan ser mest till att fylla dom små¨luckor som finns på arbetsmarknaden istället för att bejaka individen, usch säger jag.